AlexanderAbraham.se

Järnvägskorsning


Plankorsning

En järnvägskorsning är en plats där väg korsar järnväg. Det finns två olika huvudtyper av järnvägskorsningar:

  • Plankorsningar, där väg och järnväg korsar varandra i samma plan.
  • Planskilda korsningar, där väg och järnväg korsar varandra i skilda plan.

Plankorsningar är i allmänhet försatta med någon typ av vägskyddsanläggning för att förhindra vägtrafikanter från att korsa järnvägen när ett tåg närmar sig.

Järnvägstrafiken ges företräde framför vägtrafikanter i plankorsningarna, då tågen har en mycket längre accelerations- och bromssträcka samt genom sitt spårbundna läge inte möjlighet till att väja såsom vägtrafikanter har.

Tankeställare!
Ett tåg som färdas med en hastighet på 200 km/h, har en bromssträcka på hela 1,2 kilometer.

Kryssmärken

Kryssmärken är den enklaste typen. Sådana finns vid alla järnvägskorsningar på allmänna vägar. I de fall bommar, ljus- eller ljudsignaler saknas kallas korsningen obevakad järnvägsövergång.

Ljus- och ljudsignaler

Ljus- och ljudsignaler är den vanligaste typen av vägskyddsanläggning. De förekommer oftast på vägar med lite trafik och ringer och blinkar då ett tåg närmar sig.

Halvbommar

Halvbommar byggs på ställen som saknar gång- och cykeltrafik eller där den är mycket begränsad. Som namnet antyder täcker bommarna halva vägbanan och klockorna tystnar inte förrän bommarna är på väg upp igen. Halvbomsplankorsningar har fördelen att de förhindrar biltrafiken en kortare tid än helbommar. Fem sekunder efter förringningen fälls bommarna jämfört med 10 sekunder för helbomsanläggningar.

På grund av risken för att bilar ska köra sicksack över spåret mellan halvbommarna blir halvbomsanläggningarna allt färre och ersätts antingen med en planskild korsning eller byts ut till helbomsanläggning.


Helbommar

Helbommar byggs vanligtvis i tätortsområden och på starkt trafikerade landsvägar, där det anses att halvbommar inte är säkert nog i passage med vägar där det även förekommer mycket gång- och cykeltrafik. De kan bestå av en eller flera bommar på varje sidan spåret som täcker hela vägbanan/vägbanorna. Helbomsplankorsningar har en längre förringningstid (10 sek) än halvbomsplankorsningar (5 sek), dvs. tiden från att signalerna börjar varna till att bommarna fälls. Har korsningen två bommar på varje sida fälls högra paret först. Detta för att trafik som redan är mellan varningsanordningarna ska kunna köra ut. När samtliga bommar har fällts och täcker vägbanan, tystnar varningsklockorna då full säkerhet anses uppnådd.

Vägvakter

Om det är fel på korsnings-anläggningen så kan fysiska personer också placeras ut för att varna bilförare. Dessa får i sin tur sin information från tågklareraren.

Planskilda korsningar

I en planskild korsning korsar trafiken varandra på olika höjd så att trafiken på järnvägen och vägen inte påverkar varandra. Syftet med en planskild korsning är att förhindra att trafiken på vägen kommer i konflikt med trafiken på järnvägen. Detta anses vara den säkraste typen av järnvägskorsning. De är dock dyra att bygga och endast sällsynt byggs nya planskilda korsningar där det finns en plankorsning i Sverige. Däremot byggs normalt en planskild korsning istället för plankorsningar om en ny väg eller järnväg byggs.

Stopp mitt i järnvägskorsningen

Skulle du mot alla förmodan få stopp mitt i järnvägskorsningen måste du flytta bilen omedelbart. Om du skulle få igång motorn och bommarna har hunnit fällas ner, är det bara att köra rakt igenom dem. Det är tillverkade av ett material som lätt spricker om man kör in i dem.

Om fordonet inte startar, försök med detta:

  • Manuell växlat fordon Släpp upp kopplingen helt, och håll startnyckeln i startläge, så hackar sig fordonet fram. Denna process fungerar även om du inte har bränsle, startmotorn körs endast på batteri. Om startmotorn inte fungerar, lägg växeln i neutralt och gör som nedan för automatisk växellåda.
  • AutomatväxladOm du kör ett automatväxlat fordon funkar inte ovannämnda metod, utan du får helt enkelt gå ut och putta på fordonet och försöka varna tågföraren på bästa möjligast sätt, försök ta hjälp av andra trafikanter. Lägg växellådan i neutralt läge innan du lämnar bilen.

NOTERA!
På lite mer modernare manuellt växlade fordon kan du behöva trycka ner kopplingen först för att få igång motorn. Om så är fallet, följ instruktionerna som för automatväxlad fordon.


Omkörning i samband med järnvägskorsning

Generellt sätt ska du alltid vara lite extra försiktigt när du gör en omkörning i samband med en järnvägskorsning. Här i tabellen nedan kan du avläsa när du får köra om och när det inte är tillåtet att köra om.

Bommar

Trafiksignal

Får köra om

Ja

Ja

Alla fordonstyper

Ja

Nej

Alla fordonstyper

Nej

Ja

Alla fordonstyper

Nej

Nej

Endast tvåhjuliga fordon

NOTERA!
Bara för att det är tillåtet att köra om i samband i vissa järnvägskorsningar, innebär det inte att det är lämpligt.

Avståndsmarkeringarna till järnvägskorsning

Märket med tre streck står längst från järnvägskorsningen. Avståndet fram till järnvägen minskar med streckens antal. Den som har 3 streck sitter 150 meter från järnvägen. Nästa skylt med två streck sitter 100 meter från järnvägen och närmast järnvägen sitter skylten med ett streck som sitter 50 meter från järnvägen.

Ca 50 meter före Ca 100 meter före Ca 150 meter före


Källhänvisning
Helahälsningland, Nya rutiner efter tågtillbud vid järnvägskorsning (2010) (2014-12-15).

STR Service (2014). Körkortsboken. 25 upplagan. STR: Landskrona.

STR Service (2013). Du och jag i trafiken. 31 upplagan. STR: Landskrona.

Kristiansson, L. & Åhsblom, Å. (2009). Teoriboken. Upplaga 13. Liber: Stockholm