Bromssystemet ett system som används för att minska hastigheten på ett fordon eller förhindra att fordonet sätts i rullning. Det finns främst tre olika typ av bromssystem, hydrauliska, mekaniska och elektroniska.

Hydrauliska bromssystem

Kraften från bromspedalen och huvudbromscylindern överförs till hjulets bromscylinder via vätska i bromsrör. Bromscylindern pressar antingen samman två bromsbelägg mot en bromsskiva eller så pressas två bromsbackar ut mot en bromstrumma. Personbilar har vanligtvis hydrauliskt bromssystem till färdbromsen (fotbromsen).

Mekaniskt bromssystem

Kraften från bromspedalen/bromshandtaget överförs till hjulets broms med hjälp av ett stag eller en wire. I övrigt fungerar det mekaniska bromssystemet i princip som det hydrauliska. Personbilar har vanligtvis mekaniskt bromssystem till parkeringsbromsen (handbromsen).

Elektroniskt bromssystem

På lastbilar och bussar finns ofta numera elektroniska bromssystem, där bromspedalens läge känns av av en dator. Den styr sedan bromsningen via "modulatorer" vid hjulen som släpper fram tryckluft i rätt mängd. Fördelen är snabbare reaktion eftersom ett rent pneumatiskt system ger en fördröjning för att trycket måste byggas upp genom ledningarna. Det kan också bli ett jämnare slitage på bromsskivorna eftersom datorn styr ut jämn bromsning vid lättare inbromsningar och av säkerhetsskäl kraftigare fram endast vid hårda inbromsningar. Det brukar ofta finnas funktioner som till exempel ABS och sladdhävning installerade även på lite äldre bilar. Av säkerhetsskäl finns en enklare tvåkrets pneumatiskt system i reserv som tar över om elektroniken fallerar eller strömmatningen försvinner. Elektroniska system börjar förekomma på personbilar också även om fördelen är mindre vid hydrauliskt system och de är ganska dyra.

Säkerhet
Fordonstillverkare har på olika sätt löst problemet med att bromssystem kan sluta fungera. Trots att lagen enbart föreskriver att fordon måste ha två av varandra oberoende bromssystem, så har de flesta fordonstillverkare sett till att det så länge som det är möjligt ska finnas två fungerande system på fordonen. På både de pneumatiska och hydrauliska bromssystemen skulle ett brustet bromsrör innebära att hela bromssystemet slås ut. Därför har man två parallella system. (Parkeringsbromsen i ett pneumatiskt bromssystem är dock gjord så att ett förlorat tryck bromsar fordonet).

En-krets bromssystem

En-kretsbromssystem innebär att samtliga hjul sitter sammankopplade i ett och samma rörsystem. Om ett bromsrör eller annan detalj i en-kretssystemet skulle brista förloras funktionen i hela bromssystemet.

Två-krets bromssystem

Två-kretsbromssystem innebär att det finns två av varandra oberoende rörsystem (krets) till bromssystemet. Om ett bromsrör eller annan detalj skulle brista så slås endast det ena rörsystemet ut. Olika fordonstillverkare har delat in hjulen i olika kretsar och vad som händer vid ett kretsbortfall varierar beroende på kretsindelningen.

I Sverige måste alla bilar från och med 1972 års modell vara försedda med tvåkretssystem.

Parkeringsbroms

En parkeringsbroms är en broms som sätts an när du lämnar fordonet för att förhindra rullning. Parkeringsbromsen utgör en nödbroms när den vanliga bromsen ej fungerar och är ett lagkrav i de flesta länder. Parkeringsbromsen manövreras vanligen manuellt, elektriskt eller med luft.

Mekanisk parkeringsbroms är i dagsläget vanligast för personbilar. Föraren trampar på en fotpedal eller drar i en spak och kraften överförs till hjulens bromsar med hjälp av ett stag och/eller en wire som i sin tur aktiverar färdbromsens trumbroms eller en separat trumbroms. En annan lösning är att vajern drar i en hävarm på färdbromsens bromsok som pressar bromsklossar mot bromsskivan. En spärr ser till att kraften bibehålls efter att foten/handen tagits bort.

Elektromekanisk broms blir allt vanligare på personbilar. Pedalen eller spaken är då ersatt med en liten strömbrytare och en elektromagnet alstrar kraften som krävs för att applicera parkeringsbromsen. Elektromagneten kan dra i handbromsvajern, alternativt sitta direkt på bromsoket. Parkeringsbromsen kan lossas med gaspedalen, vilket underlättar start i backe. Nackdelen är att den inte kan användas under färd, vilket vore bra i en nödsituation då färdbromsen fallerat.

ABS-bromsar

ABS (på tyska Antiblockiersystem, engelska anti-lock braking system) är ett tekniskt system på motorfordon som förhindrar att hjulen låser sig när du bromsar. Syftet och fördelarna med detta är dels att styrförmågan bibehålls vid hårda inbromsningar, minskat slitage samt att bromssträckan förkortas på de flesta underlag. Nackdelen är att oerfarna förare löper risk att vaggas in i en falsk trygghet och inte fullt förstå systemets funktioner och begränsningar.

Bromsvätska/bromsolja

Bromsvätska kallas mediet i ett hydrauliskt bromssystem som används för att överföra kraft från exempelvis en bromspedal via en huvudbromscylinder till en eller flera slavcylindrar som i sin tur påverkar en mekanisk broms.

Bromsvätskans huvudsakliga uppgifter är dess funktion som ett hydraul-medium och ska bibehålla en hög kokpunkt samt smörja täta ytor och packningar.

Bromsservo

Bromsservo, stödsystem i fordon för att bistå föraren med mer kraft vid inbromsning. Bromsservo finns endast på hydrauliska bromssystem.
Bromsservon är placerad mellan bromspedalen och huvudbromscylindern. Bromsservon består av två tryckkammare med ett membran som skiljevägg och en kolv på vardera sidan om membranet. Dessa kolvar förbinder bromspedalen med huvudbromscylindern oavsett om bromsservon fungerar eller inte. Den kammare som sitter närmast huvudbromscylindern sitter kopplad till insugningsröret med en slang, således har denna kammare alltid undertryck när motorn är i gång. Den kammare som sitter närmast bromspedalen är försedd med en ventil som släpper in luft utifrån när bromspedalen trampas ned och en annan ventil som ser till att trycket är detsamma i båda kamrarna när bromspedalen släppts upp. Servoeffekten uppkommer genom att membranet sugs mot huvudbromscylindern med hjälp av skillnaden i tryck mellan de två kamrarna.

Om ett fel uppstår på bromsservon brukar det innebära att dels blir fordonet trög bromsat och dels brukar motorn få en ojämn gång beroende på att den erhåller tjuvluft.

Testa bromsarna

För att testa bromsarna, tryck ner bromspedalen hårt i cirka 10-15 sekunder och notera om något av följande förekommer.

• Om bromsen tar långt ner tyder det på att bromsväta behöver fyllas på.
• Skulle pedalen försätta att sjunka långsamt, är det förmodligen ett läckage i bromssystemet och är mycket trafikfarlig. Detta bör åtgärdats omedelbart.
• Känns pedalen en aning fjädrande kan det ha kommit in luft i bromssystemet.
• Pumpa bromspedalen när motor inte är igång tills pedalen känns stum. Sedan håller man ett konstant tryck på bromspedalen samtidigt som motorn startas. Bromspedalen skall då sjunka ned en bit om bromsservon fungerar korrekt.

Källhänvisning

STR Service (2014). Körkortsboken. 25 upplagan. STR: Landskrona.

STR Service (2013). Du och jag i trafiken. 31 upplagan. STR: Landskrona.

Kristiansson, L. & Åhsblom, Å. (2009). Teoriboken. Upplaga 13. Liber: Stockholm